Hej och gott nytt år!
Den 17 december meddelade Mark- och miljödomstolen dom om TNT fabriken i Nor. De ger tillstånd till Sweden Ballistics men ställer en lång rad villkor och krav för att tillståndet ska få tas i anspråk. Tillståndet gäller inte förrän det har vunnit laga kraft vilket det inte har gjort eftersom vi har överklagat domen.
Vi har låtit flera jurister läsa domen, som även du kan läsa här. De konstaterar att det är en dom full av tveksamheter och motsägelser. Domen frångår principen om samlad miljöprövning och prövar inte VA-ledning i Vikern eller de ombyggnationer av väg 742 som krävs för etableringen. Alla delar hanteras därmed i separata processer vilket inte är praxis.
Om vägen som är helt avgörande för om det kan byggas en fabrik i Nor skriver domstolen:
“Utifrån utredningen i målet bedömer domstolen också att det i och för sig bör vara möjligt att faktiskt vidta de trafiksäkerhetshöjande åtgärder som krävs. Som anförts ovan kan den närmare utformningen av åtgärderna dock inte prövas i detta sammanhang.”
Utredningen i målet som domstolen hänvisar till har visat sig vara gjord av en WSP konsult som inte ens har varit på platsen utan gjort utredning på distans med foton från Googles verktyg “street view”. Det angav konsulten själv när vi kontaktade honom för att ställa en fråga och är dessutom synligt i bildmaterialet i underlaget. Det kanske förklarar varför utredning inte tar upp uppenbara problem som gruvhål och brunnar bredvid vägen. Vi får väl se när Trafikverket gör en riktig utredning om det alls är möjligt att säkert transportera 4500 tankbilar årligen, där hälften innehåller farligt och / eller explosivt gods över gruvgångar bara några meter ifrån människors köksbord. Är det inte möjligt får fabriken inte tas i drift.
För sanningen är den att domen har fallit men inget i Nor och Östra Hagen har förändrats. Husen ligger där de ligger, alldeles för nära fabriksområdet och vägen. Byn är fortfarande Noras äldsta bergsmansby med bevarade gårdar och hytta från 1600-talet. Gruvgångar och gruvhål ligger under och längs med vägen. Bottensedimenten i Vikern är dokumenterat förorenade och olämpliga för byggnationer på botten. Fladdermössen vars ljud spelats in på fabriksområdet och som identifierats av en expert på området, är där de är, om än i vintervila.
Domstolen skriver om byn och vägen:
“Bykärnan i Nor med synliga hyttlämningar, bergsmansgårdar, kvarnbyggnad, den grusade landsvägen och den slingrande bäcken är tydliga uttryck för områdets karaktär av bergsmansby. Genom byn löper den gamla landsvägen som troligen haft samma sträckning sedan byns tillkomst. […]Vad gäller väg 742 har anförts att förstärkningsåtgärder på samt breddning av vägen påverkar upplevelsen av den småskaliga, ålderdomliga vägmiljön som också är ett värdebärande uttryck för hela bymiljön. Domstolen delar även denna uppfattning. Det är därför mycket angeläget att de åtgärder som vidtas på vägen utförs på ett sådant sätt att skadan på kulturmiljön och landskapsbilden minimeras. Domstolen förutsätter att detta beaktas vid planeringen av åtgärderna.”
Hur ska en breddning, asfaltering och anläggning av dussintals mötesfickor kunna göras utan att skada kulturmiljön? Avfarten till fabriksområdet är ju mitt i byn, en bred korsning där två tankbilar ska kunna mötas ska anläggas ett halvt stenkast från den historiska hyttan och hyttdammen. Vägen går över en gårdsplan, mellan bostadshus och stall på en av gårdarna. Det är en ekvation som inte går ihop. Inget av detta ändrar domen.
Mark- och miljödomstolen lutar sig tungt på andra myndigheter. De skriver på många ställen i domen att “domstolen beaktar därvid att varken länsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller någon annan remissmyndighet har haft några invändningar” och “ ..har ingen remissinstans haft något att invända.”
Det är alltså inte så att domstolen helt ensam tar ställning till etableringen. Att Nora kommun avstått att yttra sig om några kritiska aspekter över huvud taget har påverkar domen. Att Länsstyrelsen satt helt tyst under hela domstolsförhandlingarna, utan att ställa en enda fråga påverkade domen. Att Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten avstod från att yttra sig och att Trafikverket inte kom till domstolsförhandlingen, trots att de var ombedda, påverkade domen.
Ansvaret ligger tungt på de politiker som påverkat respektive myndighet till tystnad.
Miljöbalken finns för att säkra miljö och hälsa för nuvarande och framtida generationer. Den måste gälla även för oss som bor i en kommun där kommunledningen agerar som bolagets alldeles egna hejarklack och där Länsstyrelsen uppenbarligen förlagts med munkavle.